Träkol i Brasilien
När jag kom till Brasilien för 45 år sedan, förvånades jag av att planterade skogsarealer för träkolsproduktion var större än för cellulosaproduktion. Sedan dess har cellulosaindustrin växt enormt och står för större arealer. Men Brasilien är faktiskt störst i världen på att producera träkol, ca 6 miljoner ton per år. Allt används inom landet, knappast något går på export. Till detta krävs mycket ved, någonstans mellan 50 och 100 miljoner m3. Tidigare var naturskogarna basen till detta, men alltmer kommer från planterad eukalyptus.
Det är knappast brassarnas svaghet för att grilla kött som är anledningen till dessa kvantiteter, utan den brasilianska stålindustrin. Träkol används som reduktionsmedel av järnmalm och ersätter mineralkol/koks vid produktion av tackjärn. Ca 10% av brasilianskt stål tillverkas med träkol, vilket säkert kan få någon att reagera på Sveriges självbild som pionjär av ”fossilfritt stål”.
Men det är inte billigt, träkol representerar över hälften kostnaden för tackjärnet. En fördel är att det inte innehåller svavel vilket leder till bättre kvalitet jämfört med kol/koks. Träkol från planterade skogar är ca 25% dyrare än koks medan ”illegalt” träkol från naturskogarna ligger någonstans mitt emellan. Sådant träkol står tyvärr fortfarande för en hel del av produktionen. Förr kom virket från avskogning som drevs av jordbrukets expansion, men numera kommer det mesta från planterade skogar.
Ett annat miljöproblem är processen att tillverka träkol. Över hälften kommer från primitiva murade ugnar, utan någon speciell processtyrning. Det finns idag andra metoder med högre verkningsgrad och där biprodukter med betydande ekonomiskt värde kan tillvaratagas t ex tjära, metanol och ättiksyra. Men fortfarande är många träkolsproducenter små och fortsätter med sina tveksamma metoder, inte alltid med legalt virke.
